[email protected]

har gått cirka ett halv år sen jag spelade fotboll sist, känns förjävligt och ugefär 3 månader sen jag operarade mig. en operation klar nu iaf (menisken), bara korsbandet kvar.. har fått reda på att jag ska opereras innan nyår iaf. så om jag har tur och tränar upp det som jag ska så kommer jag tillbaka till fotbollen om ungefär ett år..jävligt lång tid.
lite läskigt att läsa om hur det går till och hur dom gör.


Meniskskador opereras ofta

Om man får en större knäskada, till exempel om man vridit knät kraftigt i samband med idrott, kan man få gå igenom titthålskirurgi. Oftast är det den inre av de två meniskerna i knät som skadats och gått sönder. Ibland kan den skadade menisken sys ihop. En sådan operation tar ungefär 45 minuter.

Så här går meniskoperationen till:

• Man blir sövd.
• Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar.
• Läkaren för in artroskopet genom ett litet snitt på framsidan av knät.
• Genom samma snitt spolas också en speciell saltlösning in för att hålla leden ren.
• Ett andra snitt görs för att föra in små instrument i leden.
• Ett tredje snitt görs ibland för ett rör som spolar ut saltlösningen.
• Hela knäleden undersöks för att hitta eller utesluta skador på andra delar av leden.
• Om det är möjligt sys menisken ihop med olika instrument.
• Om det inte går att sy ihop menisken, tas de trasiga delarna av menisken bort så att bara frisk och hel meniskvävnad finns kvar.
• De borttagna bitarna spolas ut ur leden.

Det gör inte ont

Om man får narkos eller ryggbedövning känns ingen smärta alls. Vid lokalbedövning kan man ibland känna att man blir opererad, även om man inte har ont. Om man tycker att det är mycket obehagligt att bli opererad kan man få lugnande medicin. Man vaknar upp några minuter efter att operationen är klar. När man har pratat med en läkare och en sjukgymnast får man gå hem samma dag.

Nästan alla blir bra

Det kan hända att menisken går sönder igen. Då måste man ofta opereras en gång till och den bit av menisken som är skadad tas bort eftersom det sällan går att sy ihop en menisk en andra gång.

När artroskopi görs i ett akut skadat knä upptäcks ibland att man även har en korsbandsskada. Om läkaren syr ihop meniskskadan lagas oftast även korsbandsskadan för att kunna ge stöd åt knät när menisken läker.

Vanligt med korsbandsoperation

Skador på det främre korsbandet är en relativt vanlig idrottsskada i knät. Den vanligaste orsaken är att man har vridit knät kraftigt, i så kallad vridvåld, i samband med att man spelat fotboll. Man kan också skada sig av utförsåkning på skidor och så kallade kontaktidrotter. Kontaktidrotter innebär att man kan bli tacklad, till exempel handboll och hockey.

Egna senor används

Det går inte att laga det främre korsbandet eftersom blodcirkulationen till korsbandet förstörs vid skadetillfället. Korsbandet måste därför ersättas med ett "nytt". Det går inte att ersätta korsbandet med konstgjort material, utan man måste använda ett biologiskt.

Man kan inte transplantera korsband mellan människor, utan materialet måste tas från den egna kroppen. Det är framför allt två senor som används. Det är dels knäskålssenan, det vill säga den sena som går mellan knäskålen och underbenet, och dels en av senorna på baksidan av låret, den så kallade hamstringssenan.

Ungefär en tredjedel av alla korsbandskador kräver ett nytt rekonstruerat korsband. För resten av korsbandsskadorna räcker det med sjukgymnastisk rehabilitering för att knäleden ska fungera bra. Korsbandsrekonstruktioner är mindre vanliga ju äldre man är. Tillsammans med läkaren som ska operera bestämmer man om en operation behövs.

Så här går operationen till

• Man blir sövd.
• Man får antibiotika direkt in i blodet.
• Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar.
• Den sena som ska användas som transplantat tas antingen med ett snitt på framsidan av knäleden (knäskålssenan) eller på underbenet strax innanför och nedanför knäskålen (hamstringssenan).
• Transplantatet förbereds för att ersätta korsbandet.
• Läkaren för in artroskopet genom ett litet snitt på framsidan av knät.
• Genom samma snitt spolas också en speciell saltlösning in för att hålla leden ren.
• Ett andra snitt görs för att föra in små instrument i leden.
• Ett tredje snitt görs ibland för ett rör som spolar ut saltlösningen. Genom detta snitt förs även de instrument in som används för att förbereda knäleden på transplantatet.
• När det gamla korsbandet plus eventuella ärrbildningar tagits bort förs ett riktinstrument in, och med hjälp av detta borrar läkaren ett hål från framsidan på underbenet och in i knäleden.
• Efter detta används ett annat riktinstrument för att borra ett hål från leden och upp i lårbenet.
• Transplantatet förs sedan in i knäleden genom hålet i underbenet och upp i hålet i lårbenet.
• Det nya korsbandet fästs i lårbenet. Oftast görs det med en specialdesignad skruv eller en liten bricka.
• Korsbandstransplantatet spänns sedan upp och fästs även i underbenet med en skruv.
• Knäleden sköljs därefter noga och lokalbedövningsmedel sprutas in i leden. Ibland läggs en dränageslang in för att leda bort blödningen.
• Efter två till tre timmar tas dränageslangen bort.

Efter operationen krävs rehabilitering

Under de första dagarna efter operationen bör man inte gå eller stå under längre tid. När svullnaden lägger sig kan man gradvis öka belastningen på knät.

Hur lång tid rehabiliteringen är individuellt och beror på hur mycket man tränar och hur gammal man är. Takten på rehabiliteringen styrs av sjukgymnasten som man har nära kontakt med. För elitidrottare tar det cirka sex till tolv månader och för vanliga motionärer sex till nio månader.

Ersatt korsband märks ofta av

De flesta blir stabila i knäleden, men man märker ändå oftast av att korsbandet är ersatt eftersom knät inte fungerar riktigt lika bra som före skadan. Några får värk när de anstränger sig. Om man har opererats med knäskålssena kan man det första året efter operationen känna obehag när man står på knä.